Man inser nog inte alltid hur lyckligt lottad man är <3
Så, lyckades sova en stund innan jag skulle upp, vet inte om det är bra eller dåligt egetntligen eftersom man har en tendens att då bli ännu tröttare. Aja, jag kom upp och kaffet blev precis klart så ska få i mig lite svart guld så kommer jag säkert igång med dagen :)
Fläckar fortfarande och känner av magen. Känns lite lugnare nu dock.Och annorlunda från tidigare förvärkar, alltså sen inatt, svårt att förklara med annorlunda på något sätt.
Måste göra en liten shout out!
Som ensamstående till en 8 åring och snart en liten bebis så blir allt väldigt tungt. Och inte så konstigt då jag har en stor kula på magen haha!
Men har så många goa och fina människor runt mig, Både vänner och familj som påminner mig att dom kan köra om det behövs in till ystad när det väl är dags. Systrarnas pojkvänner har erbjudit körhjälp och även annan hjälp vid behov.
Vänner har erbjudit sig att hämta och lämna dottern på skolan, och min fina vännina har gått ut med min lille vovve några gånger för hon ser att jag ibland har rätt så jobbigt med att gå. Iallafall nu den senaste veckan.
Och en mina systrar är här varje dag, och skriver och frågar om allt är okej, om jag har ont haha.
Hon går och handlar till mig och hämtar dottern och går ut med hunden. Hon säger att hon kommer hit för maten, men tror det är mest att hon vill hjälpa, och lite för att hon vill gotta sig åt min smärta och det faktum att jag går som en 90 årig tant hahaha.
Det är underbart att se att man har så många människor bakom sin rygg, inte bara den närmasta familjen utan respektive, och vänner . Känns väldigt tryggt och bra och jag uppskattar verkligen allas hjälp och erbjudna hjälp!
All kärlek till er!
