Verkligheten hinner ikapp en!
Jag tycker tiden går riktigt snabbt nu, dagarna mer eller mindre rinner iväg.
Och det oundvikliga kommer närmare och närmare. Hade man bara haft en exakt dag så hade jag iallafall kunnat förbereda mig på vad som komma skall istället för att hela tiden fokusera på att undra när och var det kommer hända. Kommer jag ha någon som kör mig och kommer jag hitta barn och hundvakt?
Många tankar. Jag hoppas på en naturlig förlossning och börjar komma in i tankarna om att faktiskt vara själv.
Ensam är stark liksom.
Vill inte ha någon som daltar med mig eller ska pilla och "hjälpa", vill bara få förlossningen överstökad så jag sen kan komma hem igen och vi alla kan starta vårt nya liv.
Hoppas verkligen på att klara mig helt från komplikationer. Vill inte ha kejsarsnitt, inte heller skena. Bara helt enkelt ett friskt och glatt barn....
Simple as that!
Mmmmm om det ändå vore det....
Nä hämta bus sen lite städningen efter ha fastnat i min nya favvo serie, The Tomorrow People! Riktigt bra serie :D
